Liten uppdatering
Hej världen!
Jag lever och livet rullar på, var länge sen jag gjorde en större updatering här och det har sina naturliga förklarningar.
Har inte den bästa internetuppkopplingen i min nuvarande bostad och jag har inte kännt för att skriva här.
Men jag tror att det kommer bli mer uppdatering här framöver.
Känner hoppet
Börjar leva
Massa kärlek
Kram
Jag lever och livet rullar på, var länge sen jag gjorde en större updatering här och det har sina naturliga förklarningar.
Har inte den bästa internetuppkopplingen i min nuvarande bostad och jag har inte kännt för att skriva här.
Men jag tror att det kommer bli mer uppdatering här framöver.
Känner hoppet
Börjar leva
Massa kärlek
Kram
(L)
Nu är drömmen nära
Jag väntar på dig
Känner hoppet
och lever i nuet
Kärlek
Tacktacktack!
Jag väntar på dig
Känner hoppet
och lever i nuet
Kärlek
Tacktacktack!
Pompeii - ett minne
Nu har jag äntligen besökt en plats, som jag så länge har velat åka till, nämligen den gamla ruinstaden Pompeii.
Ända sedan grundskolan har jag velat åka dit, då min grundskolelärare berättade om det och gjorde mig jätteintresserad. Jag har läst massa böcker och liknande om det och hade aldrig kunnar drömma om vad jag skulle möta. På något sätt har jag alltid haft en dragning dit, ett kall. Något jag behövde få återuppleva och det gjorde jag, minst sagt.
Tänk er att komma hem till eran stad och se den i ruiner. Att du lämnade Varberg och kom tillbaka och att det var helt förstört. Så kände jag, precis så kände jag.
När vi gick in genom den gamla porten från hamnen kände jag att något stort väntade. En gnagande och illamående känsla. Vi gick allt längre in och jag kände gå, bara gå framåt. Det var som att se allt med nya ögon. Precis som att se sin stad i ruiner. Efter en stund började jag känna en sådan stor skuld. Varför, varför..
Jag har alltid trott att jag har dött i Pompeii under vulkanutbrottet, men nej, så var det inte. Ju mer jag gick där och tog in alla minnen och energier, ju mer insikter fick jag.
Jag har inte dött i Pompeii, jag var inte änns där när det skedde. Var jag var vet jag inte,det ända jag vet är att jag hade blivit bortgift och inte bodde med min familj längre. Men min familj var där och dog. Min mor, far och min lillebror. Min älskade lillebror. Det känns som hemsk att minns sånt här, för det liknar mer eller mindre min verklighet idag. Min lillebror var inte handikappad som Ängeln, men han stod mig nära, precis som Ängeln gör idag. Att tänka på detta får mig att storgråta, men jag vet att de har det bra och att de har förlåtit mig för att jag inte var där hos dem och att jag inte kunde gjort något åt det. Men ändå känns det jobbigt, som många andra tidigare liv. Alla minnen som själeln bär kvar från alla liv, vissa gör så ont, andra inte. Just detta livet och minnet var unik, för detta har jag aldrig känt innan.
Ett annat jobbigt minne från ett tidigare liv är att jag drucikt mig så full och trillat i sjön. Detta förklarade varför jag bokstavligen hatade alkohol och vatten/hav/sjöar innan. När jag drack alkohol fick jag sån ångest och vill bara spy upp allt. Visst jag har fortfarande en väldigt annorlunda inställning till alkohol, men det har med detta livet att göra och vissa andra omständigheter. Nu mera kan jag både dricka alkohol och stå på en brygga. Fast mycket med vatten gör mig fortfarande osäker och rädd.
Det ligger nog mycket mer än bara det livet bakom min rädsla. Det är nog en av nackdelarna att ha en gammal själ, alla tidigare liv och tidigare saker man gjort och lovat sig själv. Jag har en lång väg kvar att lösa upp alla gamla mönster och pakter jag har gjort med mig själv. Det känns både spännande och läskigt på samma gång att veta att fler saker kommer komma upp ju mer jag utvecklas. Dock är jag glad att jag får utvecklas och skapa detta liv som jag vill ha det.
Tack bloggen för att jag får skriva här och dela med mig av mina upplevelser och tänkar!
Thank you
Thank you
Thank you
Pachamama/mother earth/moder jord
Love <3
Ända sedan grundskolan har jag velat åka dit, då min grundskolelärare berättade om det och gjorde mig jätteintresserad. Jag har läst massa böcker och liknande om det och hade aldrig kunnar drömma om vad jag skulle möta. På något sätt har jag alltid haft en dragning dit, ett kall. Något jag behövde få återuppleva och det gjorde jag, minst sagt.
Tänk er att komma hem till eran stad och se den i ruiner. Att du lämnade Varberg och kom tillbaka och att det var helt förstört. Så kände jag, precis så kände jag.
När vi gick in genom den gamla porten från hamnen kände jag att något stort väntade. En gnagande och illamående känsla. Vi gick allt längre in och jag kände gå, bara gå framåt. Det var som att se allt med nya ögon. Precis som att se sin stad i ruiner. Efter en stund började jag känna en sådan stor skuld. Varför, varför..
Jag har alltid trott att jag har dött i Pompeii under vulkanutbrottet, men nej, så var det inte. Ju mer jag gick där och tog in alla minnen och energier, ju mer insikter fick jag.
Jag har inte dött i Pompeii, jag var inte änns där när det skedde. Var jag var vet jag inte,det ända jag vet är att jag hade blivit bortgift och inte bodde med min familj längre. Men min familj var där och dog. Min mor, far och min lillebror. Min älskade lillebror. Det känns som hemsk att minns sånt här, för det liknar mer eller mindre min verklighet idag. Min lillebror var inte handikappad som Ängeln, men han stod mig nära, precis som Ängeln gör idag. Att tänka på detta får mig att storgråta, men jag vet att de har det bra och att de har förlåtit mig för att jag inte var där hos dem och att jag inte kunde gjort något åt det. Men ändå känns det jobbigt, som många andra tidigare liv. Alla minnen som själeln bär kvar från alla liv, vissa gör så ont, andra inte. Just detta livet och minnet var unik, för detta har jag aldrig känt innan.
Ett annat jobbigt minne från ett tidigare liv är att jag drucikt mig så full och trillat i sjön. Detta förklarade varför jag bokstavligen hatade alkohol och vatten/hav/sjöar innan. När jag drack alkohol fick jag sån ångest och vill bara spy upp allt. Visst jag har fortfarande en väldigt annorlunda inställning till alkohol, men det har med detta livet att göra och vissa andra omständigheter. Nu mera kan jag både dricka alkohol och stå på en brygga. Fast mycket med vatten gör mig fortfarande osäker och rädd.
Det ligger nog mycket mer än bara det livet bakom min rädsla. Det är nog en av nackdelarna att ha en gammal själ, alla tidigare liv och tidigare saker man gjort och lovat sig själv. Jag har en lång väg kvar att lösa upp alla gamla mönster och pakter jag har gjort med mig själv. Det känns både spännande och läskigt på samma gång att veta att fler saker kommer komma upp ju mer jag utvecklas. Dock är jag glad att jag får utvecklas och skapa detta liv som jag vill ha det.
Tack bloggen för att jag får skriva här och dela med mig av mina upplevelser och tänkar!
Thank you
Thank you
Thank you
Pachamama/mother earth/moder jord
Love <3
Drömmen finns där bortom molnen
Jag vet att du kommer snart, måste bara ha liiiite mer tålamod. Tyvärr vet jag inte hur mycket längre jag kan stå ut. Jag har redan väntat 18 år och det är en väldigt lång period. Hoppet står på trappsteget längst ner och det är en jobbig och svår väg upp tilbaka.
Hoppas
Drömmer
Vet
Hoppas
Drömmer
Vet
Drömmen var är du?

En speciell dag
Idag, för 17 år sedan klockan 07.46 föddes en Ängel. En Ängel som skulle förändra mångas liv och speciellt vårat.
När jag föddes ett år innan hade vi aldrig väntat oss att en Ängel skulle komma året efter och vägleda oss. Att en Ängel skulle komma och visa hur underbar världen är. Dessa 17 år har varit svåra, hemska, fruktansvärt jobbiga, men hur lärorika och ändå hur underbara som helst. Det känns så konstigt att säga, men jag känner mig som en 40-åring i en 18-årings kropp.
Allt som har hänt under dess 17 år har format mig till den jag är idag och det är jag mycket tacksam över. Alla har sina upp- och nedgångar i livet och om jag tittar tillbaka på min barndom, så mår jag faktiskt som bäst just nu. För nu kan jag titta tillbaka på allt och inse och säga, Tack Stina för allt, tack för allt du lärt mig.
Det är inte många som vet om hur dåligt jag har mått under hela min uppäxt för jag har alltid spelat en roll. Den duktig och snälla flickan, som alltid har funnits där för alla och speciellt för Stina. Alla gånger jag har blivit mobbad och nedvärderad för att jag har försökt och visa mig. Tyvärr, så visade jag den sårade sidan, hon som ville ha hjälp och bli omhändertagen och då var det ingen som ville hjälpa mig. Då insåg den lilla rädda flickan, ingen bryr sig och ett skal bildades.
Detta skal är nästan borta nu. Och det är jag väldigt tacksam för! Jag vill inte spela den rollen längre och vara "skadad". Jag vill vara mig själv. Så även om Stina var den som gjorde så jag började spela den rollen, så är det även hon som har många gånger fått mig att inse, det räcker nu, sluta spela en roll och vara ditt rätta strålande jag. Var en ängel som jag. Det är som jag alltid har sagt till mamma när vi har pratat, Stina är den ända som förstår mig. Och det har jag äntligen insett varför jag har sagt. Vi är båda änglar. Vi är båda här för att sprida kunskap och vårat ljus. Det var inte bara året 1994 det föddes en ängel, hennes tvilling kom 1993.
Så GRATTIS på födelsedagen Stina, min älskade syster. Du betyder allt för mig och jag älskar dig av hela mitt hjärta.
När jag föddes ett år innan hade vi aldrig väntat oss att en Ängel skulle komma året efter och vägleda oss. Att en Ängel skulle komma och visa hur underbar världen är. Dessa 17 år har varit svåra, hemska, fruktansvärt jobbiga, men hur lärorika och ändå hur underbara som helst. Det känns så konstigt att säga, men jag känner mig som en 40-åring i en 18-årings kropp.
Allt som har hänt under dess 17 år har format mig till den jag är idag och det är jag mycket tacksam över. Alla har sina upp- och nedgångar i livet och om jag tittar tillbaka på min barndom, så mår jag faktiskt som bäst just nu. För nu kan jag titta tillbaka på allt och inse och säga, Tack Stina för allt, tack för allt du lärt mig.
Det är inte många som vet om hur dåligt jag har mått under hela min uppäxt för jag har alltid spelat en roll. Den duktig och snälla flickan, som alltid har funnits där för alla och speciellt för Stina. Alla gånger jag har blivit mobbad och nedvärderad för att jag har försökt och visa mig. Tyvärr, så visade jag den sårade sidan, hon som ville ha hjälp och bli omhändertagen och då var det ingen som ville hjälpa mig. Då insåg den lilla rädda flickan, ingen bryr sig och ett skal bildades.
Detta skal är nästan borta nu. Och det är jag väldigt tacksam för! Jag vill inte spela den rollen längre och vara "skadad". Jag vill vara mig själv. Så även om Stina var den som gjorde så jag började spela den rollen, så är det även hon som har många gånger fått mig att inse, det räcker nu, sluta spela en roll och vara ditt rätta strålande jag. Var en ängel som jag. Det är som jag alltid har sagt till mamma när vi har pratat, Stina är den ända som förstår mig. Och det har jag äntligen insett varför jag har sagt. Vi är båda änglar. Vi är båda här för att sprida kunskap och vårat ljus. Det var inte bara året 1994 det föddes en ängel, hennes tvilling kom 1993.
Så GRATTIS på födelsedagen Stina, min älskade syster. Du betyder allt för mig och jag älskar dig av hela mitt hjärta.

Beautiful summer






The Wind Of Change
Då var det dags igen, både att skriva här och att göra om. Jag gillar verkligen att göra om och inreda, även om det tar sin tid. Oftast får jag ett litet "ryck" och sen är hela mitt rum omgjort. Jag tror att de flest jag känner är ganska vana vid att jag gör så.
Den stora anledningen till varför jag gör så här, är nog att jag är klar med det. Klar med de energierna och den tillvaron. Så fort jag gör ett energiskifte, behöver jag göra det stort och då behöver oftast mitt rum följa med i det för annars mår jag dåligt och blir nedstämd. Känns lite underligt egentligen att jag måste göra på detta sättet. Tänk sen när jag bor i en lägenhet med flera rum.. Nu har jag ju ändå bara ett rum som jag kan skifta i, undra hur det blir med flera rum..? Spännande tanke, har aldrig tänkt på det förut.. hahaha.
Nu ska i alla fall väggarna bli två ljus rosa, en svart och en vit ( en hel vägg med inbyggda garderober). Vilket verkligen representerar det jag är idag,
Rosa=Kärlek
Vit= Himmel
Svart= Jorden, Mother Earth
Hmm, kanska ska måla den svarta väggen grön, bara för att få det ännu mer likt det jag vill åstadkomma... Det får jag allt sova på!
Nu ska jag njuta av mitt halvfärdiga rum och fixa med min laptop. Sayoonara.

The Scorpions - Wind of change
Tycket denna låten passade in.
Den stora anledningen till varför jag gör så här, är nog att jag är klar med det. Klar med de energierna och den tillvaron. Så fort jag gör ett energiskifte, behöver jag göra det stort och då behöver oftast mitt rum följa med i det för annars mår jag dåligt och blir nedstämd. Känns lite underligt egentligen att jag måste göra på detta sättet. Tänk sen när jag bor i en lägenhet med flera rum.. Nu har jag ju ändå bara ett rum som jag kan skifta i, undra hur det blir med flera rum..? Spännande tanke, har aldrig tänkt på det förut.. hahaha.
Nu ska i alla fall väggarna bli två ljus rosa, en svart och en vit ( en hel vägg med inbyggda garderober). Vilket verkligen representerar det jag är idag,
Rosa=Kärlek
Vit= Himmel
Svart= Jorden, Mother Earth
Hmm, kanska ska måla den svarta väggen grön, bara för att få det ännu mer likt det jag vill åstadkomma... Det får jag allt sova på!
Nu ska jag njuta av mitt halvfärdiga rum och fixa med min laptop. Sayoonara.

The Scorpions - Wind of change
Tycket denna låten passade in.
Nu, äntligen!
Då var allt som har med skolan att göra över, tror jag i alla fall. Det är både en lättnad och en liten oro. Nu har jag ingen "trygghet" att gå tillbaka till, när sommaren är över, nu står jag på egna ben med egna beslut.
Kom hem från Sweden Rock Festivalen i söndags. Det har varit helt fantastiskt och jätteroligt. Dock lite tråkigt att jag blev sjuk redan på fredagen och det är först idag som jag känner mig riktigt pigg igen. En långdragen förkylning, med antagligen andra underliggande orsaker som jag förtränger. MEN nu så ska jag leva igen!
Fortsätt Simma som Doris säger
Kom hem från Sweden Rock Festivalen i söndags. Det har varit helt fantastiskt och jätteroligt. Dock lite tråkigt att jag blev sjuk redan på fredagen och det är först idag som jag känner mig riktigt pigg igen. En långdragen förkylning, med antagligen andra underliggande orsaker som jag förtränger. MEN nu så ska jag leva igen!
Fortsätt Simma som Doris säger


"Titt ut" som Ängeln skulle sagt
On my way
Snart är det dags, det som jag väntat på så länge. Snart åker vi till Sweden Rock! Så min blogg uppdatering kommer ju inte vara på topp under dessa dagarna. Men när jag kommer tillbaka kommer det vara massa bilder tagna, så då blir det antagligen lite mer inlägg. Tills dess, ja mata ^^

Lovely and sweet
En dag ska jag också få
En dag ska jag visa att jag också kan

Snart är du här
Söndag och vaarmt
Kobanwa!
Sitter på ett kafé på Centralen i Göteborg och har det lite mysigt genom att titta på folk. Har haft en riktigt härlig helg med min pojkvän! Och säger bara tur att jag köpte min hatt förra veckan, för attans vad varmt det har varit och är!
Jag har även gått runt lite i Göteborg och har införskaffat mig ett litet japanskt-engelskt lexikon med enkla fraser. Så förvänta er mer japanska från och med nu. (Där av överskiften ;)
Mitt sätt att fördriva tiden på medans jag väntar på min pojkvän!



Sitter på ett kafé på Centralen i Göteborg och har det lite mysigt genom att titta på folk. Har haft en riktigt härlig helg med min pojkvän! Och säger bara tur att jag köpte min hatt förra veckan, för attans vad varmt det har varit och är!
Jag har även gått runt lite i Göteborg och har införskaffat mig ett litet japanskt-engelskt lexikon med enkla fraser. Så förvänta er mer japanska från och med nu. (Där av överskiften ;)
Mitt sätt att fördriva tiden på medans jag väntar på min pojkvän!



Kärleksvisan på teckenspråk
God morgon!
Som många redan vet så är jag väldigt intresserad av teckenspråk och tycker der är helt fantastiskt. Ett av mina stora mål är att lära mig flytande teckenspråk, så jag kan kommunicera med massa olika människor.
Denna videon är tillängnad min underbara pojkvän och Stina "för att jag älskar dig så som du är"
Jag tror att många redan sett denna videon, men jag vet också att många tycker den är så fin, så därför lägger jag ut den här.
Jag kommer att göra fler låtar på teckenspråk, då jag tycker det är hur kul som hellst. Nästa låt som jag tänker satsa på är i en helt annan gener, så fortsättning följer!
Som många redan vet så är jag väldigt intresserad av teckenspråk och tycker der är helt fantastiskt. Ett av mina stora mål är att lära mig flytande teckenspråk, så jag kan kommunicera med massa olika människor.
Denna videon är tillängnad min underbara pojkvän och Stina "för att jag älskar dig så som du är"
Jag tror att många redan sett denna videon, men jag vet också att många tycker den är så fin, så därför lägger jag ut den här.
Jag kommer att göra fler låtar på teckenspråk, då jag tycker det är hur kul som hellst. Nästa låt som jag tänker satsa på är i en helt annan gener, så fortsättning följer!
Ängeln
Det finns stunder i livet som är alldeles extra bra. Detta var en sådan stund med änglabarnet Stina. Min älskade syster. Hon testade min nya hatt och tyckte den var toppen! Resten av dagen ville hon ha den hela tiden.

Ny start
Konnichiwa!
Satsar på en liten ny start av denna bloggen. Hoppas det fungerar bättre nu än innan. Jag har gjort en liten ny start i mitt liv, så tycker det passar att börja om på bloggen också.
Satsar på en liten ny start av denna bloggen. Hoppas det fungerar bättre nu än innan. Jag har gjort en liten ny start i mitt liv, så tycker det passar att börja om på bloggen också.


